29 april 2009

Säkerhetskurs på FUC / ÖMC

Idag har jag, Larsa, Simon och Silla varit på "Säkerhetskurs för fiskare" på Sjösäkerhetsskolan på Öckerö. Dom har en hel del olika namn för stället, det kallas också för Fiskets Utbildnings Centrum eller Öckerö Maritime Center. Varför vet jag inte riktigt, men det är väl för att verksamheten breddats och blivit alltmer internationell.

Glittvåg-gänget var också med och Svärd-John förgyllde med runda ord som vanligt :-) "Säkerhetskurs för fiskare" är ju Medical First Aid och Basic Safety Training i komprimerad form, så idag har vi gjort första hjälpen, skjutit pyroteknik och vänt på flottar! Imorgon blir det brandsläckning och stabilitet antar jag. Då skall även Thomas B, Nalle och Osberg vara med (dom kom hem från Cosmos nu ikväll). Thomas K är i Alanya så han får gå vid nästa kurstillfälle.

Vad gäller Polar så var jag uppe och kollade till henne under måndagen och tisdagen. Men fick åka hem igen pga kursen. Arbetet fortlöper rätt bra tycker jag och vi har framförallt haft vädret på vår sida hitills. All grundmålning är klar så nu är det bara finliret kvar! Bilder kommer när tid finnes...

Om ni missade kvällens Uppdrag Granskning så får ni gå in på SVT Play och kolla. Äntligen har vansinnet med torsktransporterna fått lite starkare medial belysning.

När UG tog upp bulefisket i Öresund så valde jag att inte utnyttja situation för att peka finger och säga "se där". Men detta tål att uppmärksammas och det är skönt att folk får se lite av vårt perspektiv också för en gångs skull! Debatten om det Svenska yrkesfisket har varit alltför ensidig alltför länge och förhoppningsvis blir det lite mer nyanserat framöver...

UG-reportagen blir ju som jag tidigare påpekat ofta lite väl svartvit målade eftersom det skall vara "bra tv". Och jag kan tycka att kontrasteringen mot just Lofotstorsken är illa vald eftersom den troligen hade ersatt den "exporteringslucka" som öppnats om Östersjötorsken avsatts på den Svenska marknaden. Den Vietnamesiska Pangasiusen som "ersättare" för den Svenska torsken är ett betydligt osmakligare fall att sätta tänderna i (i dubbel bemärkelse :-)

26 april 2009

Lägesrapport...

Polar ligger fortfarande på Ängholmen. Jag är hemma i Fiskebäck nu över helgen men arbetet fortskrider där uppe. All blästring och galvning av utsidan var klar när jag lämnade. Det som återstod var blästring av småtankarna där framme med den fina sanden. De större aktertankarna har dom fläckat och jag antar att dom gör den slutliga heltäckande sprutmålningen nu under helgen.

Veckan som gått har jag och bröderna Kjellberg mest ägnat åt att slipa samt kapa ner gamla utstickande grejer. Under onsdagen började dom suga upp all blästersand på däck. Sedan ägnades torsdagen och fredagen åt rengöring inför grundmålningen. Det lär väl ta sin lilla tid med tanke på "bombnedslagets" omfattning. Får väl ta och skicka ner Simon som "hemlig agent" för att kolla läget :-)



Windö ligger just nu i Finska Nådendal. Thomas flög hem till Göteborg igår och skall över till Cosmos igen på måndag och arbeta vidare med noten. På grund av det dåliga fisket gjorde Farbror Frej denna tillfälliga omprioritering av "resurserna". Egentligen skulle man väl bara "gnagt på" men eftersom mänsklig kloning inte finns kommersiellt tillgänglig så får vi kompromissa lite :-) Men när noten väl är klar skall han och Larsa tillbaka upp till Bottenhavet.

Det bästa fisket skall enligt uppgifter vara från början av maj fram till midsommar. Tydligen var detta äventyret inte jättepopulärt på andra sidan tampen så vi får gå över till att dra med lämmar istället. Dom hade Vederlaxens stora hemskelämmar med sej upp (tog upp hela främre notbingen!). Men vi skall väl försöka få tag i ett par nätta och behändiga Poly-Ice vingar eller nått istället. Att den gamla Wichmannen skulle orka dra 1344:an själv är inte ens att tänka på (tror knappt det hade gått med Polar!). Men som tur är har Vederlax ett antal trålar av mindre modell liggandes uppe i Finland.

19 april 2009

"Smögenlådan" vs. Fiskeriverket

Det är sällan som jag blandar mej i vad som sker i de mindre flottgrupperna eller griper in till deras försvar (i synnerhet inte när det gäller lömska Nolhottar som sticker dolken i ryggen på oss Fiskebäckare närhelst de får chansen). Men debaclet om "Smögenlådan" överstiger rim och reson så till den milda grad att jag inte kan lämna ämnet därhän.

Med risk för att Fiskeriverket avfyrar alla sanktionsavgiftskanoner de har mot Polar som hämnd så måste jag ändå tillåta mej att kritisera myndighetens agerande. Det är inte svårt att räkna ut den bakomliggande orsaken till sanktionsavgiftsivern. Någonstans högst upp i toppen har det upptäcks en "statistisk avvikelse" på antalet "sanktionerade överträdelser". Sverige har inte "fyllt sin pott" eller "uppnåt sin totalsumma" av lagförda överträdelser och måste därför "korrigera" sin statistik.

För att uppnå detta har Fiskeriverkets tjänstemän initierat en definitionsglidning av vad som är att betrakta som en överträdelse. Man har "skruvat åt" tolkningen av regler och föreskrifter och ännu en gång justerat ned tröskelvärdet för vilka misstag man som Svensk fiskare får begå. Trycket från högre ort faller, i sann byråkratisk anda, ner genom hierarkin av mellanchefer på den enskilde tjänstemannen.

Wenblads tjänstemän gör möjligtvis "bara sitt jobb" (en rationalisering som förövrigt använts väldigt flitigt av Himmlers dito), men det som är exceptionellt här är inte att de initialt bedömde att sanktionsavgiften skulle åläggas Smögenfiskarna. Det som är så exceptionellt är att de blivit tillrättvisade av en domstol men ändå väljer att driva saken vidare istället för att stanna upp och utvärdera om det egna agerandet verkligen står i samklang med lagstiftningen.

Tillrättavisade kan, för den inbitne byråkraten, tyckas vara ett starkt ord i sammanhanget men det är faktiskt precis vad det handlar om! En domstol har konstaterat att Fiskeriverkets tjänstemän tolkat lagen fel och myndigheten vägrar finna sej i beslutet. Det är direkt anmärkningsvärt och tyder på att det ligger prestige i saken snarare än en vilja att bedriva en saklig, objektiv och demokratisk myndighetsutövning.

16 april 2009

Bilder på Windö...

Styrbordsidan där framme:


Triplexen och winschen till akterörat:


Framdäck med lite rännor utspridda:


Ankarspelet och en halv splitwinsch:


Babords akterdäck:


Center 2 (lite flammig efter att varit vattenfylld i fyra år):


I Skottland finns det inget som heter "lagom" vad gäller frälsarwinschar:


Trålgalgen med sondespel och hydraulslangar:


Tråltrumman med en Egersund 1344 på:


Vy över akterdäcket:


Vy från hyttetaket framöver:


Vy framöver från främre notbingen:

14 april 2009

"Nu är det slut på leken..."

...som Thomas Bryngeld hade sagt! Nu är alla Polarare utspridda över jordens alla hörn typ! Idag åkte Nalle, Osberg och Congas med Farbror Frej över till Cosmos i Hirtshals. Där skall dom såklart fräscha till noten inför årets matjessäsong. Farsan var så rolig för han sa typ "harregud nota e i sunner, hu e i tusen biddar!" och jag försökte förklara för han att den är i bättre skick nu, innan han börjat greja med den, än vad den nånsin varit tidigare när vi lämnat kaj :-) Dom hade hunnit med 3-4 sträckningar när jag talade med dom senast, så förhoppningsvis skall noten vara i toppskick mot slutet av veckan!

Larsa, Henry, Ulf och Benny är teamet som skall upp till Bottenhavet med Windö. Det skall bli intressant att se om vi får på pälsen av "Bohusläningarna"Karelia eller om vi lyckas bryta "Sunbeamförbannelsen" en gång för alla! När vi får tid nog skall det himla namnet elimineras från det skrovet kan jag säga. Varenda järnatom i namnupphöjningssvetsarna för "Sunbeam", "Fraserburgh" och "FR-487" skall skärbrännas bort! Ett antal andra Finska båtar är redan aktiva i fisket med varierande resultat, bland annat Shemara, Amazon, Olympos och Silva.

Här "hemma i Polar" på Ängholmen är det jag och tjörnborna som håller ställningarna! Jag, Thomas K, Simpalajnen och Silla går runt här och skrotar! Det blir väl lite rätsida på oss sen när Markus och Per slavdriver lite :-) Dom har blästrat klart två tankar med den grova sanden än så länge. Imorgon skall vi tömma ettasektionen på vatten så alla tankar är tomma. Nu får vi hålla tummarna för att Abrahamssons stabilitetskalkyler vid lättfartyg är korrekta :-)

08 april 2009

Ängholmen

Nu ligger vi på Ängholmen med Polar (och har gjort i några dagar). Jag och Simon är här och grejar för fullt. Thomas B och Larsa är på Gotenius och gör Windö redo för avgång. I måndags gjorde dom rent "ettorna" (tanksektionen längst fram), så nu är all tankrengöring klar. Och idag tror jag dom har nere FMA för den slutliga inspektionen av båten.

Här på Polar så håller vi på att göra båten redo för blästring och målning som skall utföras av Henry AlltiAllt. Måndagen ägnade vi åt att lyfta iland så mycket bröt vi bara kunde, detta för att minska den mängd täckningsarbete som måste göras innan målningen. Sen så kapade vi också ner gamla fastrostade kättingar och annat rostigt skit.

Igår röjde vi ur hela trålverkstaden ner till minsta beståndsdel, vattenblästrade med turbomunstycket och sedan dränkte vi skiten i Kemilux Rustfjerner. Så nu idag har vi grundmålat där:

05 april 2009

"Brödknivsincidenten"

Nu är det så många som frågat om detta så jag får väl ta och berätta historien om den gången när brödkniven åkte fram ur lådan :-)

Brödkniven har faktiskt använts vid två tillfällen, bägge "incidenterna" inträffade i Smutthavet. Bakgrunden till det hela är att innan vi gjorde om noten för ett antal år sedan så hade korken en benägenhet att krulla upp sej av någon anledning. Oftast var det bara några få varv med duk som de som halade korken kunde sno ut i farten. Men de här "två gångerna" krullade korken upp sej så mycket att det var typ en halvmeter tjockt med duk runt.

Första gången detta hände så började vi med att försöka sno ut skiten. Jag minns inte exakt men vi höll på himla många timmar med detta, säkert 10 timmar. Till slut insåg vi att det här kommer aldrig att gå. Då beslöt Thomas Bryngeld att vi skulle skära av "korven" på mitten och när dom vanliga små svarta Victorinox-knivarna inte dög till så utbrast han: "Vi får ta till brödkniven!".

De flesta skulle nog påstå att Thomas B är galen som gjorde så här på grund av alla flängor det skapar. Men faktum är att kort därefter hade vi snurrat ut all duk och kunde börja med att sy ihop allting igen. Visst, det tog typ ytterliggare 10 timmar att få ihop det, men om vi inte hade gjort det så tror jag vi hade kunnat stå där än idag och snurrat på korken :-)

För att förstå situationen här så var vi alltså mitt ute i Smutthavet, typ 400 sjömil från land. 20 timmar kan tyckas vara mycket tid för att harva med en not, men jämfört med att köra iland med tom båt är valet lätt!

Den "officiella" brödknivsincidenten är egentligen gång nummer två, den gången vi inte löste det. Fast den gången var korven typ dubbelt så tjock! Då var det samma visa, vi kämpade först ett tag med att snurra ut skiten, men med erfarenheterna från förra gången i bakhuvudet beslutade vi oss för att ta till brödkniven i ett mycket tidigare skede.

Det sjuka med den här händelsen är att det nog är enda gången vi verkligen inte lyckats med att laga noten till havs. Visst har vi gått iland med riven not vid andra tillfällen, fast då har vi varit så nära land att det inte vart värt att lägga tiden till havs eller att vi haft fisk i båten som måste lossas upp.

Det har aldrig berott på att det verkligen "inte gått" att laga. Men så var det den här gången. Vi kunde helt enkelt inte lösa det, så vi fick gå in till ett vadbinderi i Finnsnes. Norskarna på vadbinderiet var helt förtvivlade och kunde inte fatta vad som hade hänt med den stackars noten :-) När vi förklarade att vi i princip hade delat noten på mitten med en brödkniv så trodde dom inte vi var riktigt friska!

"Galna Svenskar! Galna Svenskar!" gick dom runt och muttrade sen :-)

04 april 2009

Telemarketingplågan...

Jag är så himla irriterad på dessa tidstjuvar. Jag har helt slutat svara på Stockholmsnummer, ser jag "08" i displayen så ignorerar jag samtalet. Så om det nån gång är någon från Stockholm som faktiskt skall ha tag i mej på riktigt så får ni ringa från er mobil. Stockholmarna borde gå ut på gator och torg med högafflar och lyncha de som omvandlat deras stad till högkvarter för denna förkastliga bransch.

Vad dessa parasiter sysslar med är hemfridsbrott och det borde vara förenat med mycket hårda straff att ringa till någon som är med i NIX-registret. Mellan 5000 och 10 000 kr per samtal i böter för företaget och 1 månads fängelse alternativt 30 dagsböter för den anställde säljaren som ringt samtalet. Egentligen borde inte ens NIX-registret behövas, det borde vara ett Opt-In register där alla som VILL bli uppringda av telefonförsäljare kan anmäla sej!

Efter att det ryktades om att en notorisk spammare blivit lönnmördad av Ryska säkerhetstjänsten FSB så sjönk mängden spam världen över dramatiskt. Spammarna fruktade då att Rysslands ledning tröttnat på att bli utpekad som spamnationen nummer ett och beslutat att "rensa ut lite bland ohyran". Tyvärr visade det sej senare att det "bara" var ett "vanligt" maffiamord av vory v zakone. Det är synd för det hade varit väldigt skönt om världens underrättelsetjänster tog tag i det här bekymret "black helicopter"-style.

Hade jag åtnjutit åtalsimmunitet så hade jag omedelbart besökt första bästa callcenter och blåst ut hjärnsubstansen på samtliga anställda med en Desert Eagle. Men eftersom vi inte vill hamna i fängelse så får vi ta en titt på vilka lagliga alternativ vi kan använda oss av i kriget mot telefonterroristerna. Då det inte verkar finnas några tillämpbara lagar för att sätta stopp för branschen så har vi "offer" bara två motågärder som jag ser det:

1. Sluta köpa saker från dom / sluta ingå avtal som dom erbjuder. Detta är den effektivaste medicinen, om ingen köper något av dom så får dom sparken, men eftersom världen består av stollar som inte fattar detta så måste vi övriga ta till metod nummer 2.

Om en säljare ringer och påstår att du kan ringa 30% billigare, svara då att du hellre ringer 30% dyrare! Om du nu prompt måste förlänga eller omförhandla ditt mobilabbonnemang är jag helt övertygad om att det hos din närmsta mobilaffär finns en säljare som mer än gärna tar emot (detta på helt frivillig basis dessutom).

Om en säljare ringer och erbjuder dej "gratis" kalsonger, tacka då nej och köp svindyra i butik istället (det blir troligen mycket billigare än det evighetsavtal du annars hade varit fast i och kassörskan är säkert både snygg och trevlig, till skillnad från det norrlandstroll som annars hade lurat skiten ur dej - vem tjyven abbonnerar på kalsonger anyway?).

2. Metod nummer 2 går helt enkelt ut på att göra livet som telefonförsäljare så odrägligt att ingen människa någonsin vill ta jobbet. Vi måste se till att nedgradera telefonförsäljare till en andra klassens människor, ett bespottat C-lag av herrelösa hundar och bortsprungna katter som ingen vill ha att göra med...

Varje gång du får ett samtal från en telefonförsäljare skall du fråga personen som ringer hur denne kan leva med sej själv. Du skall inte vara otrevlig, upprörd eller irriterad för det slår dom bara ifrån sej. Istället skall du visa ett genuint undrande intresse över hur dom kan stå ut med sej själva när dom vet att 99% av alla dom ringer upp hatar dom? Hur dom kan gå till jobbet med vetskapen att deras så kallade "kunder" egentligen är "offer" som dom har en "playbook" för? Hur dom kan intala sej själva att de har ett hederligt arbete när dom egentligen vet att dom är bedragare som tar till vilka metoder som helst bara för att få sitt "avslut"?

Har ni en telefonförsäljare i er bekantskapskrets, frys ut denna person ur ert umgänge! Bedriv riktigt äckligt genomtänkt vuxenmobbning mot dom! Träffar du en telefonsäljare i en mer flyktig social situation, ignorera då denna personen helt eller börja raljera över vilken fruktansvärd människa personen ifråga är.

Om alla konstant gjorde detta skulle deras liv bli så fruktansvärda att de inte vore värda att leva. Dessa människor skulle inte få någon fristad någonstans, de skulle känna sej hatade, förlöjligade och bespottade vart de än går. Målet är såklart att få alla telefonförsäljare att känna sej så bedrövliga att dom helt enkelt ger upp och... *huhumm* ...byter jobb :-)